Att läsa eller inte läsa, det är frågan…

Eller nej, det är det ju inte! I det här projektet är det inte en fråga överhuvudtaget, däremot funderar vi en hel del kring vad vi ska högläsa.

Det är flera aspekter att ta hänsyn till: barnens olika mognadsgrad, olika läsvana, olika kunskapsnivåer i svenska, olika intressen, tid på dagen, dag i veckan, storleken på gruppen, vanor och viljor. Vi har vridit och vänt, provläst och diskuterat och redan efter bara några veckor hunnit prova olika strategier och reviderat våra planer utifrån hur varje enskilt lästillfälle har avlöpt. Vår tanke från början var att läsa korta berättelser som går att läsa på ca 20 minuter. Vi valde bort kapitelböcker eftersom vi inte visste om det skulle vara samma barn som var med varje gång.

Vid första tillfället blev det en så kallad lättläst bok som var lagom lång och med en berättelse som inbjöd till funderingar kring val och dilemman. Nackdelar med boken, i just det här fallet, var att den är främst skriven för barn som inte nödvändigtvis har en förväntad läsutveckling. Den är skriven för barn som läsare och inte för barn som lyssnare. Barnen gillade boken, men vi upplevde att några tyckte att den var lite barnslig och att språket inte var tillräckligt utmanande för ett högläsningssammanhang.

Vid andra tillfället valde vi en spännande novell som utmanade barnen både språkligt och innehållsmässigt. Det är oklart ganska länge vad som egentligen har hänt, så den krävde ett fokuserat lyssnande. Barnen gillade berättelsen men den var alldeles för kort! Det tar ett litet tag för lugnet att lägga sig i rummet. Det är inte rörigt och stökigt från början, tvärtom, men efter ett tags läsning är det som att gruppen gemensamt andas ut och slappnar av och en ny nivå av lugn infinner sig. Och lagom till detta så tog berättelsen slut. Det kändes lite snopet och det var inte riktigt läge att börja på en ny berättelse eftersom barnen var inställda på att när läsningen var slut så skulle andra aktiviteter ta vid.

Till tredje tillfället tänkte vi om igen och valde faktiskt en kapitelbok, men inte vilken kapitelbok som helst utan Angelicas kommande bok Roslunden BK: För lagets bästa! En fördel med en kapitelbok är att det är lätt att låta ”stämningen för dagen” avgöra hur lång lässtunden blir. Det är lättare att läsa ett ytterligare kapitel i samma bok än att börja om på en helt ny berättelse. En annan fördel är att kapitelboken ger en naturlig ingång i projektets berättarspår på så vis att barnen får hjälpas åt att berätta vad som hände sist så att de som inte var med ändå kan hänga med i läsningen.

Vi tänkte också att det kunde vara extra roligt för barnen att få vara först om att höra en ny bok och vi såg en poäng i att läsa en bok som inte ens är tryckt än utan i lösbladssystem. På så vis får de redan nu se ett steg i produktionsprocessen inför att de ska få vara med i skapandet av en bok.

Framöver kommer det antagligen bli så att vi varvar kapitelböcker med kortare berättelser och ju mer vi lär känna varandra så kommer också barnen att vara aktiva i urvalsprocessen på olika sätt.

De lästa böckerna:

Spring, Amina! av Annelie Drewsen utgiven på Nypon förlag

Förbannelsen ur novellsamlingen Bara för dig på mellanstadiet utgiven av Rabén & Sjögren

Roslunden BK: För lagets bästa! Av Angelica Öhrn, ges ut på Ordalaget Bokförlag augusti 2020

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Skapa en ny webbplats på WordPress.com
Kom igång
%d bloggare gillar detta: